Ökad digitalisering och uppkoppling inom logistik samt övergången till förnyelsebara bränslen för godstransporter är utgångspunkterna för de genomförbarhetsstudier som nu har avslutats inom ramen för regeringens samverkansprogram för Nästa generations resor och transporter.

Transportbranschen står inför två stora paradigmskiften, dels digitalisering och uppkoppling av fordon och infrastruktur som skapar nya typer av lösningar och tjänster för mer effektiva processer i godstransportsystemet och ökad automation, och dels inför omställningen till fossiloberoende energikällor. Digitalt uppkopplad logistik är en nyckel för att åstadkomma effektivare godstransportsystem och omställningen till mer klimatsmarta energikällor för godstransporter är en förutsättning för att uppnå miljö- och energipolitiska mål.

Detta har varit bakgrunden till de fem genomförbarhetsstudier som pågått mellan december 2017 och augusti 2018 tillsammans med det påbörjade arbetet med att etablera en strategisk arbetsgrupp för Digitaliserad och Uppkopplad logistik. Det finns stor potential men samtidigt många utmaningar som måste adresseras vilket har föranlett detta samverkansinitiativ som har utgått från de behov och den drivkraft som finns inom näringsliv, akademi och offentlig sektor för att skapa mer effektiva och hållbara försörjningskedjor.

Genomförbarhetsstudierna har inkluderat allt från logistikupplägg för elektrifierade godsfordon och standardiserade gränssnitt för digitaliserad informationsdelning i försörjningskedjor till autonom lastning och lossning av lastbärare, säger Hannes Lindkvist, projektledare på CLOSER. Satsningen har påvisat ett engagemang att driva på utvecklingen inom flera områden där det långsiktiga målet har varit att komma närmare implementering, fortsätter Hannes.

Flera av projekten planeras nu att gå in i nästa fas där koncepten testas och valideras för att kunna påvisa de effekter och potential som uppskattats i genomförbarhetsstudierna. Samtidigt fortgår arbetet med den strategiska arbetsgruppen inom Digitaliserad och Uppkopplad Logistik som har utformats och etablerats under våren där nya initiativ och samverkansprojekt beräknas uppkomma.

Vi ser att den etablerade arbetsgruppen för strategisk samverkan inom Digitaliserad och Uppkopplad Logistik kan identifiera behov och möjligheter där samverkan bidrar till ökad transporteffektivitet samt möter de förändrade handlingsmönster och kund- och konsumentkrav kopplat till ökad transparens, kvalitet och hållbarhet, säger Lina Olsson, projektledare på CLOSER.

Läs mer om de olika genomförbarhetsstudierna på länkarna nedan.

Hela satsningen har varit en del av regeringens samverkansprogram Nästa generations resor och transporter och finansierats till hälften av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, inom ramen för Drive Sweden. Regeringen pekar genom samverkansprogrammen ut fem svenska styrkeområden där vi tillsammans med partners investerar i framtiden. Det handlar om nya sätt att resa, bo, göra affärer, leva, kommunicera och tillvarata och bevara jordens resurser och ekosystem.

Sverige behöver ett mer transporteffektivt samhälle där transporterna används smartare och med mer resurseffektiva fordon. Samverkansprogrammet Nästa generations resor och transporter inkluderar alla färdsätt och har ett övergripande perspektiv där alla trafikslag samverkar för att lösa kvinnors och mäns resor och behov av transporter av gods. Totalt har satsningen omfattat 11,7 miljoner kronor och har totalt inkluderat 28 projektdeltagare från både näringsliv, akademi och offentlig sektor.

För mer information:
Hannes Lindkvist
Projektledare, CLOSER
hannes.lindkvist@lindholmen.se

Länk till:
Genomförbarhetsstudier för digitalisering av logistikkedjor
Logistiklösningar som påskyndar övergången till en hållbar transportsektor

Nya och traditionella tekniker för visuellt berättande, framtidsspaningar och branschmingel lockade västsveriges film- och tv-intresserade till Audiovisual Days under två fullspäckade höstdagar.

Audiovisual Days som tidigare varit känt under namnet Västsvenska Filmdagarna, genomfördes i år för åttonde gången och precis som tidigare år bjöds deltagarna på ett välfyllt program med föreläsningar av experter och inspiratörer, konsultation och nätverkande med fokus på film, tv och ny teknik. 

- Vi är återigen mycket nöjda!  Det kom deltagare till årets event som inte varit där tidigare, och det kom också fler producenter från etablerade bolag i Göteborg, berättar Maria Eng, en av projektledarna för Audiovisual Days. 

- Som mötesplats har Audiovisual Days ett fokus på innovation och nyfikenhet, och är en avslappnad arena där besökarna vågar ställa frågor och ta kontakt med varandra, fortsätter Maria.

Skillnaden från tidigare år, då eventet genomförts under namnet Västsvenska Filmdagarna, är framför allt det ökade fokuset på branschkunskapen.

- Vi ser att branschen genomgår en stor förändring, både utifrån publikbeteende och tillgång till nya tekniker. Det finns ett stort behov hos aktörerna i branschen att hänga med, bl.a. måste traditionella filmskapare och producenter ställa om till att utveckla serier, vilket till stor del kräver annan kompetens och kunskap, säger Martin Svensson, Programchef på Lindholmen Science Park och ansvarig för programmet Film&tv som arrangerade eventet.

- Vi har sett att det idag saknas forum och mötesplatser just kring tv- och film i denna form, och ser också på antal anmälda att intresset är mycket stort. 

Framtidens film och tv i fokus

Göteborg Film Festival presenterade ett gediget program med det senaste inom film- och tv. Förutom ett smakprov på hur kommande filmfestival kommer att ser ut, så var huvudpunkten "Nostradamus: Do or Die – a Moment of Truth for European Film", där Johanna Koljonen gav oss insikt i hur framtiden ser ut inom film och tv-branschen de kommande åren. Presentationen byggde på det research-projekt som drivs under projektet Nostradamus. Temat fortsatte med en diskussion om framtidens dramaserier och vilken form de tar, i ett samtal tillsammans flera välkända branschprofiler; Petri Kemppinen, CEO Nordisk Film & TV Fond, Tatjana Samopjan, Creative Development Producer, Martina Österling, Agent Albatros Agency. 

Johanna Koljonen presenterar årets Nostradamusrapport under temat "Do or Die -  a Moment of Truth for European Film"

Samtal om konsten att nå fram med sitt manus

Under programpunkten“Nålsögat - Hur f*n gör man?” som arrangerades av Manusfabriken, hölls två panelsamtal där manusförfattarens roll inom film- & tv-branschen hölls i fokus.

Under det första samtalet delade fem etablerade manusförfattare med sig av sina erfarenheter – om hur kom de in branschen, hur de går till väga med sina projekt och vilka utmaningar de har mött genom åren.

Manusförfattarna Oskar Söderlund, Nicklas Ekström, Karin Arrhenius, Jessika Jankert och Morgan Jensen samtalade om hur de kom igenom nålsögat i manusbranschen.

-Det finns många manusförfattare, både oetablerade och mer erfarna, som är osäkra på hur man gör för att etablera sig i en redan tuff bransch, säger Gunnar Eriksson, moderator under panelsamtalen.

- Det finns egentligen inget facit eller enkla lösningar, men dessa samtal är ett försök att lyfta fram frågorna i ljuset, och se om vi tillsammans kan hitta några svar. Förhoppningsvis kan vi, genom att diskutera detta, öppna upp möjligheterna för fler manusförfattare att slå igenom.

Samtaletet följdes av ett samtal med representanter från produktionsbolag och tv-kanal, som delade med sig av sina erfarenheter från samarbeten med författare och manusutveckling. Därtill gavs konkreta tips och råd om hur man bör gå till väga med sitt manus i olika stadier.

Stora möjligheter att få stöd att förverkliga sin projektidé 

Att som filmskapare ta steget vidare med sin produktion, innebär inte bara en hållbar idé utan ställer även stora krav på branschkunskap och finanisering. En del av programmet var därför vigt år film- och tv-konsulenterna, som presenterade alla de möjligheter som finns för rådgivning och ekonomiskt stöd i regionen. De deltagare som ville diskutera sin projektidé närmare fick även möjlighet för enskilda samtal med representanterna från Svenska filminstitutet, Göteborgs Stad, Film i Väst, Kultur i Halland- Film, SVT och  Lindholmen Science Parks projektfinansiering.

- Vi har ett stort fokus på att dela kunskap om hur man i praktiken kan lyckas realisera film- och tv-serieprojekt. Hur man säljer in sitt manus, hur man finansierar sin pilot, hur man kommer in i branschen, berättar Martin Svensson.

- Ett viktigt uppdrag för Audiovisual days och för Film&tv:s verksamhet är att stärka den gemensamma konkurrenskraften, så att både bolag och enskilda filmskapare har kunskapen och stödet att förverkliga sina idéer och projekt och föra ut dem på marknaden, säger Martin Svensson.

VR - en förändring i framtidens film och tv-produktion.

För de som intresserade sig för den praktiska filmtekniken, var en av Audiovisual Days höjdpunkter VR/XR-gurun Ola Björling, som konkret förklarade hur de olika metoderna för volymetrisk film fungerade och hur tekniken bakom var uppbyggd med dess olika möjligheter och nackdelar. Vi fick också möta två andra fantastiska VR-skapare som presenterade sina projekt. Bl a Robert & Robert med sitt framgångrika imersiva dansverk, och fotografen Martin Edström som bländade oss med en fanatstiks interaktiv 360-upplevelse m världens största grottsystem -  Son Doong - som producerats för National Geographic.

- Vi ville lyfta nyttjande av ny teknik i XR för de som ännu inte tagit steget dit, och visa på möjligheterna med VR som berättandemedie. Att arbeta i VR är inte bara en teknik utan innebär en omställning i hela tänkandet kring filmupplevelsen, fortsätter Martin.

Ola Björling presenterar Facebooks 360° kamera Manifold under sin presentation om volumetrisk film.

Med L&T Technology Services nya teknikcenter i Lindholmen Science Park har nu tre ledande, globala indiska it- och techföretag etablerat sig i Göteborgsregionen.

– Att så många företag från ett av världens mest avancerade it-länder väljer att placera sig i här när de skulle kunna jobba var som helst vittnar om regionens dragningskraft, säger Erik Behm, områdesansvarig ICT på Business Region Göteborg.

Ett av Indiens största multinationella företag

Larsen & Toubro (L&T) är ett av Indiens största multinationella företag och grundades 1938 i Mumbai av de två danska ingenjörerna Henning Holck-Larsen och Søren Kristian Toubro. Företaget har affärsintressen inom teknik, konstruktion, tillverkning av varor, informationsteknik och finansiella tjänster.

Dotterbolaget L&T Technology Services, som öppnar kontor i Lindholmen Science Park, erbjuder design, utveckling och testning av industriprodukter, medicintekniska produkter, transport, fordon, flyg, telekom och processindustrier.

Företaget har haft engagemang i Norden i mer än ett decennium genom strategiska partnerskap med exempelvis Scania. Och efter ett antal affärer med kunder inom bland annat fordonsklustret ökar alltså L&T Technology Services nu närvaron i Göteborg med ett lokalt teknikcenter. 

– Göteborg har ett av Europas ledande fordonskluster inklusive närvaro från flera andra stora aktörer från olika branscher som t ex Volvo Cars, CEVT, Volvo Group, Ericsson, SKF, AstraZeneca, Zenuity och ESAB, säger Gaurav Gupta, Chief Business Officer, L&T Technology Services.

Han lyfter även fram det öppna samarbetsklimatet mellan företag, startups, akademi och andra partners i regionen och säger att det i Göteborg finns spännande möjligheter att arbeta med ledande aktörer inte bara inom automotive.

Läs hela pressmeddelandet hos Business Region Göteborg

Läs artikel i Göteborgs-Posten

Läs artikel i Computer Sweden

MobilityXlab firade sin ettårsdag tillsammans med startups, vd:ar, representanter och medarbetare från partnerföretagen. Kunskap spreds och alla kunde se vad som har åstadkommit hittills. Även nya idéer såg dagens ljus när människor från alla partners träffades.

MobilityXlab är en okonventionell samarbetsplattform där nystartade företag bjuds in att utforska nya, djärva idéer tillsammans med etablerade företag inom bilindustrin och inom uppkoppling. Under det första året har man experimenterat fram sätt att samverka mellan startups och partners, men även mellan olika partners. På årsdagens ”Experience MobilityXlab-Tour” fick alla besökare veta mer om pågående projekt, samt träffa startups och de som är delaktiga i partnerprojekten.

Katarina Brud, som driver MobilityXlab, säger att teamet började med föresatsen att inte köra fast i ändlösa diskussioner.

- Vi frågade oss ​​själva: Ska vi bara sitta här och planera för nästa halvår, eller ska vi agera? Vi beslutade oss för att arbeta på ett smidigt sätt genom att testa och ständigt förbättra. Vi tycker absolut att detta är rätt sätt att driva arbetet. Dröm stort, börja smått och sluta aldrig. Men det viktigaste är att komma i gång!

Läs mer på MobilityXlab

Morgondagens transportlösningar – hur ser de ut? Den frågan var utgångspunkten när Lars Stenqvist, teknisk direktör inom Volvokoncernen, talade på Lindholmen Connected, den återkommande nätverks möjligheten med företag inom transport-, ICT- och mediebranschen på Lindholmen Science Park.

Stenqvist utgick från de tre områden som är en ny bas i framtidens transportlösningar:

• Elektrifiering
• Automatisering
• Uppkopplade fordon

Men han preciserade också vad som krävs för att utveckla nya produkter:

• Ett nytt, mer öppet arbetssätt som skapar möjligheter både för partners, leverantörer och för egna anställda

Inför drygt 200 åhörare i Lindholmen Open Arena inledde Lars Stenqvist med att berömma miljön där han framträdde:

–  Lindholmen Science Park är härligt att vara på; här ryms innovation, öppenhet och samarbete, sa han. Det är företag och myndigheter i samarbete på riktigt och är precis vad vi behöver. Och Lindholmen och Lundby tillsammans – det blir ett riktigt superkluster!

Volvo har produktion i 18 länder världen över och försäljning i 190.  I Sverige finns bara 2 procent av försäljningen – men hela 60 procent av bolagets forskning och utveckling. 

– Sverige är viktigt för Volvo och Volvo är viktigt för Sverige, konstaterade Stenqvist.

Transportindustrin är i dag en av de branscher som attraherar mest kapital globalt, och kanske den mest spännande branschen, sa Stenqvist och fortsatte:

– Vi tror stenhårt på mer transporter. Jag vet att en del i samhället har en fullständigt annan åsikt, men de har fel.

Stenqvist nämnde den ökande e-handeln där 30 procent av de som handlas i Europa går med returfrakt. Och han pekade på att det kommer att krävas mer transporter när den globala urbaniseringen fortsätter och när länder som till exempel Indien fortsätter att utvecklas.

– Men, betonade han, transporter som vi känner dem i dag har många nackdelar. Vi måste ändra till det som är hållbart. Det är en stor omställning av ett globalt transportsystem som vi talar om – med stora utmaningar.

Stenqvist möter stora förväntningar när han träffar företrädare för bland annat regeringar runt om i världen.

– Det kan kännas tufft och orealistiskt – men jag anser att förväntningarna är realistiska och att vi ska klara av att leva upp till dem.

 - Det beror på, sa Stenqvist, ”att vi fått nya verktyg i verktygslådan som vi inte hade för ett par år sedan”:

• Elektrifieringenändrar transportvärlden dramatiskt.
  Göteborg har sin elbusslinje som lockat delegationer från 50 länder. Journalister frågar: Vad kostar bussen? Kunderna frågar: När kan vi få dom? Volvokoncernen är överväldigat av den reaktion man fått efter sin lansering av ellastbilar tidigare i år.
  Det kommer att ske en utveckling inom hela Volvos produktprogram: anläggningsmaskiner, fartygsmotorer. Elektrifieringen i hela Volvos produktprogram går snabbare än man anat genom modulariserat produktprogram där man kan använda komponenteter i olika produktområden.
   
• Automatiseringen där utvecklingen redan finns i både ett första och andra steg i en skala om totalt fem steg.
  Exempel på etablerad, trafiksäkerhetsfrämjande automatisering är farthållare som finns sedan länge i våra bilar, avancerade nödbromssystem samt funktioner som numera hjälper oss att hålla oss inom filen.
  De högre graderna av automatisering handlar om självkörande fordon.
  Väldigt snart kommer det att finns fordon som går utmärkt att köra utan förare. Men det kommer att ske i säkra, avgränsade miljöer: gruvor, tunnlar, stenbrott.
  Relativt snart kommer det också att rulla självkörande lastbilar på motorvägarna – men bara på vissa motorvägar och vissa delsträckor; i till exempel högerfilen där alla kör i samma fart och kanske bara på natten.
  – Det kommer aldrig att bli några lösningar där vi riskerar att sänka trafiksäkerheten – den ska naturligtvis ökas.
   
• Uppkoppling som är både en ny teknik och en gammal.
  Tekniken finns redan i 800 000 fordon så det vore, konstaterade Stenqvist, lite fel att säga att den är ny. Redan i dag kan Volvo till exempel hjälpa till att öka tillgängligheten för kundernas fordon genom att avläsa fordonsdata och föreslå ett verkstadsbesök för att undvika ett oplanerat driftstopp för en lastbil.
  Men fortfarande kan inte all den data som samlas in användas fullt ut.
  - Vi är rika på data i dag men fortfarande fattiga på kunskap, menade Stenqvist.

- Det är en härlig tid att vara ingenjör i dag, fortsatte han. Utvecklingen går mycket fortare nu än tidigare, tack vare att de nya teknologierna kommer in som komplement till de välkända teknologierna.

Lars Stenqvist drar en tydlig slutsats:

– Vi måste ändra vårt arbetssätt. Vi måste vara mer öppna. Vi måste hitta nya sätt att jobba med nya och gamla partners. Vi måste våga chansa mera. Vi måste våga misslyckas mer än vi brukar göra.

– Därför, berättade Stenqvist, har Volvo inlett dialoger med leverantörer utan att ha ett specificerat projekt. Man ställer frågor: Vad håller ni på med? Har ni något spännande bakom gardinen som vi kanske inte vet om? 

– Och ni anar inte hur mycket bra dialoger vi fått igång och hur många områden där vi bestämt oss för att börja samarbeta – som vi inte ens visste att de höll på med, sa Stenqvist. Det handlar om att gå in i äkta partnerskap.

Hur väljer man då den man ska vara partner med? Lars Stenqvist nämnde MobilityXlab, samarbetsprojektet mellan stora bolag och start-ups, som sedan ett år är etablerat på Lindholmen och där Volvokoncernen är partner, men också att Volvo nu sätter upp sin egen arena – CampX – i Lundby i början av nästa år. Där kommer 500 av bolagets ingenjörer att arbeta med elektrifiering och självkörande fordon.

– Men, berättade Stenqvist, CampX kommer också att öppnas för ett antal externa personer. Jag tror att vi har en attraktiv miljö att erbjuda, en av de coolaste av de cooola… Här kommerockså start-up-bolag att finnas, sa Stenqvist.

– Dessutom skapar vi möjligheter för våra egna anställda att komma med innovativa out-of-the-box-idéer där vi kan testa om en idé flyger eller inte.

Lindholmen Connected den 26 oktober rymde också en företagsutställning som bestod av:

Autonomous Base, ABC, som arbetar med hur självkörande fordon kan lösa transportfrågor som handlar om den första och sista kilometern; skyttelbussar för persontransporter till och från jobbet, köpcentret, campuset, sjukhuset etc.

AstaZero, den ledande testbädden för framtidens automatiska transportsystem som ger unika förmågor som behövs för forskning, utveckling och validering av självkörande och anslutna fordon samt den omgivande infrastrukturen.

Carla, ett initiativ för samåkning hos Ericsson Garage Göteborg. Under sommaren har ett team studenter jobbat med att skapa en community för samåkning samt en app för användarna.

Mobility XLab, en okonventionell samarbetsplattform där globala företag tillsammans med mindre tillväxtföretag med banbrytande idéer driver innovation. Partners är CEVT, Ericsson, Veoneer, Volvo Cars, Volvo Group och Zenuity. MobilityXlab hostas av Lindholmen Science Park med stöd från Vinnova  och Västra Götalandsregionen.

Volvokoncernen som fortsätter sin omfattande satsning för att utveckla nästa generations transportlösningar. De senaste exemplen är system där autonoma elektriska fordon samordnas för att säkerställa så effektiv och säker godstransport som möjligt inom områden som karakteriseras av korta avstånd, stora lastvolymer och hög leveransprecision.

För ett år sedan flyttade Älvrummet till Lindholmen Science Park. Under firandet den 9-10 november bjuder Älvrummet in på två dagar fyllda av aktiviter.

Älvrummet, som är Älvstranden Utvecklings skyltfönster i Göteborg, firar i dagarna 1 år i sina nya lokaler på Lindholmen Science Park. 

Sedan starten har Älvrummet varit en uppskattad arena för debatter i stadsutvecklingsfrågor och utställningar av förslag och planer, och den plats där medborgare, stadsplanerare och andra intressenter kan ta del av den pågående stadsutvecklingen i Göteborg.

Innan Älvrummet flyttade till Lindholmen Science Park kunde man besöka det på Kanaltorget på andra sidan älven. Och de är nöjda med den nya lokalen;

– Det funkar jättebra. Det här är en helt annan typ av lokal – om den gamla lokalen var en låda så är denna som ett skyltfönster. Vi får många spontana besökare eftersom det är många människor som rör sig i området, och hoppas att vi når både de besökare som kom till oss tidigare och nya personer, säger Maria Karlsson, kommunikationsstrateg på Älvstranden Utveckling.

Under ettårsfirandet är schemat fullt av aktiviteter. Under dagarna bjuds det på föreläsningar om Göteborgs framtida utveckling och byggprojekt, och det hålls en afterwork på temat hållbarhet där man får ta del av biodling i stadsmiljö och hur en lådcykel pool fungerar. 

Man kan också ta del av Älvrummets spännande utställning som bland annat består av den stora modellen över centrala Göteborg som visar pågående och framtida byggprojekt, ta en virtuell åktur med Göteborgs stadslinbana över Göta älv eller bygga framtidens stad med klossar.

På plats finns kunnig personal som gärna berättar om allt som händer i Älvstaden, och svarar på dina frågor. 

– Vi har satt ihop ett program med många olika programpunkter på olika tidpunkter, och hoppas att alla ska kunna hitta något som de tycker är intressant och vill ta del av, berättar Maria.

Läs mer på vartgoteborg.se

Läs mer om programmet här

Nu startar ett brett forsknings- och innovationsprogram för att sänka koldioxidutsläppen från godstrafiken i Sverige med 70 procent fram till år 2030. Programmet kallas Triple F (Fossil Free Freight) och kommer att samordnas av Lindholmen Science Park.

– Transportsektorns omställning är en nyckel för att vi ska nå våra högt uppsatta klimatmål, säger Maria Oscott som blir programföreståndare och samordnare av det breda samarbetet från Lindholmen Science Park i Göteborg. - Den här satsningen är stor – men utmaningarna är ännu större.

Här är en kort beskrivning av vad projektet innebär.

Triple  F..

• … är en långsiktig satsning i bred samverkan mellan akademi, samhälle och näringsliv för att lyckas med omställningen till fossilfria godstransporter.
• … ska jobba med forskning och utveckling av lösningar under de närmsta tolv åren, som i sin tur ligger till grunden för att nå ett helt fossilfritt godstransportsystem till 2045.
• …  utgår från tre utmaningar:
  1. Ett mer transporteffektivt samhälle
  2. Energieffektiva och fossilfria fordon och farkoster
  3. Ökad andel förnybara drivmedel.
• … ska bygga på satsningar och initiativ som redan finns, förädla och konkretisera. Tack vare en effektiv process för projektgenerering så kan förhoppningsvis Triple F kunna identifiera rätt saker, släppa på egen prestige och istället jobba tillsammans för ett gemensamt mål.
• … är en satsning på forskning genom ett doktorandprogram där bland annat 21 doktorander kommer att utexamineras under programperioden.

Ett unikt projekt 

Maria Oscott, programföreståndare och samordnare, berättar mer om hur framtiden ser ut; 

Vad händer nu?
- Nu är det dags för kick-off! Därefter är det full fart framåt för att etablera projektet.
Det handlar om att få alla processer på plats. Det handlar också om att starta arbetet i olika projekt som har beviljats pengar första året och de etableringsprojekt som ska sätta grunden för programmet genom omvärldsanalys samt systemövergripande uppföljning.

Detta har kallats ett unikt projekt. Varför?
- Långsiktigheten och den breda samverkan. Istället för korta projekt med breda utlysningar har vi ett gemensamt mål, där vi kan utnyttja vårt tvärdisciplinära konsortium för att sätta ihop rätt kompetens och långsiktigt jobba mot det gemensamma målet med fossilfria godstransporter. Vi identifierar vad som behövs och i vilken ordning – och sedan genomföra vi det. Triple F ska utbilda framtidens experter vilket i sin tur ökar Sveriges konkurrenskraft.

Tvärvetenskapligheten är viktigt. Hur är konsortiet bakom projektet sammansatt?
- I programmet finns Sveriges främsta experter inom godstransportområdet, och programmet har arbetats fram i bred samverkan under ledning av den konkurrensneutrala samarbetsplattformen CLOSER vid Lindholmen Science Park. I konsordiet deltar även Sveriges två största forskningsinstitut inom transportforskning, VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) och RISE (Research Institutes of Sweden). 

Hur mycket pengar satsas i programmet?
- Trafikverket finansierar programmet med 290 miljoner kronor över tolv år. Näringslivet och samhällsaktörer kommer att medfinansiera innovationsprojekt inom programmet med cirka 100 miljoner kronor. Programmet har som mål att öka extern finansiering över tid och på så sätt växa betydligt inom tidsramen.

Hur kan man mer konkret beskriva vad som ska komma ut?
- Detta handlar om forskning och utveckling – som i sin tur ska ge industrin möjlighet att skapa nya produkter och gröna jobb. Den främsta produkten är därför ökad kunskap, högre kompetens, doktorer och utvecklade lösningar som på sikt ska testas och demonstreras även utanför programmet.

Hur kan man se detta projekt i ett internationellt perspektiv?'
- Sverige har som mål att vara det första fossilfria välfärdslandet och programmet ger en möjlighet att göra skillnad. Sverige har ett unikt samverkansangrepp och här har Trafikverket vågat skapa en helt ny typ av program. Här kan vi verkligen gå före i och med den kompetensuppbyggnad som programmet kommer att skapa.

Varför samordnas programmet av Lindholmen Science Park?
- Lindholmen Science Park är en väletablerad samverkansorganisation, som jobbar neutralt och nationellt. Arenan CLOSER som finns på LSP har under många år etablerat sig som en viktig aktör när det gäller transporteffektivitet och genom att utnyttja de plattformar som redan finns har vi engagerat nästan hela Sverige inom ramen för detta program.

Göteborg har stor potential i form av kunskap och kompetens – men man ser inte att den utvecklas till rimligt många livsdugliga bolag med egna produkträttigheter (IP). Bolag som på sikt kan skapa sysselsättning i regionen. Det var ett av budskapen när Innovation Bazaar – en mötesplats för att utveckla samarbetet mellan fordonstillverkare och programvaruleverantörer – den 7 november arrangerades för sista gången i Lindholmen Scicene Park i Göteborg.

Innovation Bazaar har arrangerats två gånger årligen sedan 2012 när VICTA (Vehicles ICT Arena) startades som ett projekt inom Lindholmen Scicene Park. Arrangemanget är en del i VICTA:s arbete med att stödja samarbetet mellan fordonstillverkare och leverantörer av programvara.

Konferensens utgångspunkt var frågan om det svenska klustret är förberett för att förändras och utvecklas tillräckligt snabbt?

En av de två huvudtalarna, Magnus Östberg, uttryckte viss tveksamhet kring det. 

Han är vice president för en av tre divisioner i Aptiv, ett globalt leverantörsbolag som är helt annorlunda än det bolag General Motors (GM) spann ut för 20 år sedan. Aptiv designar och tillverkar elektroniska system, avancerad säkerhetsteknik och integrerar hårdvara och mjukvara för självkörande bilar, "säkrare, mer gröna och mer uppkopplade lösningar för att utveckla framtidens mobilitet”, som Östberg själv uttryckte det.

Efter sitt anförande i den fullsatta möteslokalen utvecklade Östberg sina tankegångar när han svarade på några frågor.

Hur vill du beskriva Göteborgsmarknaden?

– Det ryms en stor potential i den kunskap, intelligens och kompetens som finns i regionen. Men Göteborgsmarknaden är väldigt lokalt begränsad. Vi ser inte att den omvandlas till livskraftiga IP-bolag som vi kan nyttja. 

Hur ska den utvecklingen kunna ske?

– Ta in mer folk utifrån och locka mer riskvilligt kapital. I till exempel Israel, Silicon Valley och Bangalore finns det mycket mer riskvilligt kapital – och dessutom en annan erfarenhet att utveckla företag som är livskraftiga utanför sin egen region. Erfarenheterna är inte bara teknikbaserade, man ser sig även i ett större perspektiv. Det tror jag inte är lika utvecklat här i Göteborg. I det sammanhanget kan till exempel Aptiv vara en hävstång ut i världen.

Aptiv har 6 500 ingenjörer världen över, fyra tekniska center i Mexiko, Polen, Kina och Indien och tretton forsknings- och utvecklingscenter, varav ett finns på Mölndalsvägen i Göteborg med 160 anställda.

Den andra huvudtalaren var Alwin Bakkenes, holländare med ett långt professionellt förflutet i Sverige, bland annat i Wireless Car, Volvo Cars och Pelagicore. I dag är han managing director för automotive divisionen i Luxoft, det internationella mjukvaruutvecklingsföretaget med mer än 13 000 anställda över hela världen.

Han konstaterade att hans team inom Luxoft på två år skapat 1 500 nya jobb. Men bara tio av dess har tillkommit i Göteborg – och efter sin presentation gav han sin syn på varför det är så:

– Det är helt enkelt lättare att göra komplexa samarbetsaffärer med industrin utanför Sverige – och det är synd och onödigt att vi inte kan göra samma sak här.  Luxoft har just nu ledande roller i förändringsresor med stora tyska fordonstillverkare vilket gett 400 jobb. 

Varför är det så?

– Sverige har ett jättebra entreprenörsklimat och vi har oerhört stor kompetens inom fordon och framtida mobilitetslösningar – som även uppskattas mycket ifrån utlandet. Men många nystartade bolag har svårt att hitta sin plats i värdekedjan på hemmaplan. Det går att ändra – genom att våga bryta de traditionella värdekedjor och skapa utvecklings-samarbeten med kopplingar till IP och/eller kompetens och ta på så sätt hjälpa bolagen etablera sig och möjliggöra vidare investeringar.

I den efterföljande paneldiskussionen deltog, utöver huvudtalarna, Anders Hjalmarsson Jordanius, seniorforskare inom området digitala innovationer i RISE, Anna Westberg, senior vice president som arbetar med uppkopplade lösningar inom Volvo Group, Mike Moghaddas, partner i BEAM som utvecklar mobilitetsfunktioner och -tjänster för transportbranschen, samt Martin Krantz, grundare och ägare av Smart Eye som startades i Göteborg för snart tjugo år sedan och utvecklar mjukvara för självkörande fordon med hjälp av kamerateknik, så kallad eye tracking. 

Och just Martin Krantz och Smart Eye är ett exempel på ett företag i Göteborg som klarat av att utvecklas. Efter efter starten hemma i Martins källare 1999 har Smart Eye sakta men säkert vuxit och har nu stora internationella expansionsplaner. Tidigare i höst genomfördes en nyemission om drygt hundra miljoner kronor vilket skapar förutsättningar för bolaget att växa i Sverige, Kina, Japan och USA. Antalet anställda kommer då att passera 100.

I panelsamtalet berömde Martin Krantz Göteborg:

– Här finns ett säkerhetstänkande inom fordonsbranschen som varit en fruktsam miljö för oss, sa han.

Samtalen under Innovation Bazaar leddes av Kent Eric Lång som varit ansvarig för VICTA sedan starten. Han sammanfattade sina intryck av möteseftermiddagen så här:

– Det är intressant att det finns en positiv känsla kring Göteborg. Att det finns hopp – att det finns saker att göra!

Detta var sista gången Innovation Bazaar arrangerades, eftersom VICTA nu läggs ner.

– Det är förstås tråkigt att ett sådant här samarbete nu upphör, säger Kent Eric Lång. Det handlar inte, anser han, om brist på support från samhället eller brist på struktur. 

– Man vill se människor som vågar göra saker, som Martin Krantz som är besjälad och från början sitter hemma och arbetar och inte ger sig med sitt bolag. Vi behöver mer sådana förebilder som kan stimulera andra.

Kent Eric Lång tror på en framtid som bygger på partnerskap och en ny typ av affärer där fordonsindustrin definierar sig som en del i transportekosystemet. Men hur märks det då i företagens sätt att organisera sig? frågar Lång och svarar själv:

– Det finns ett bra exempel i Anna Westbergs och Volvos arbete med connectivity som också omfattar ett ansvar för Volvo Venture.

Fr V. Magnus Östberg, Martin Krantz, Anna Westberg, Alwin Bakkenes & Mike Moghaddas

Nu är det klart att hela 26 partners från flera branscher tillsammans kan fortsätta utveckla, testa och framförallt implementera nya transportlösningar för våra alltmer förtätade städer. DenCity-projektet vill i nästa steg genom radikalt nytänkande vända utmaningarna i framtidens städer till möjligheter.

- Detta är ett strategiskt viktigt område och genom samverkan på ett nationellt plan tar vi ett systemperspektiv och utvecklar innovativa och hållbara lösningar, dels för gods- och avfallstransporter och dels för persontransporter, säger Lovisa Westblom, en av två projektledare för DenCity på CLOSER.

- Det är otroligt positivt att vi nu kan ta vidare resultaten från tidigare faser av DenCity, och dra igång implementeringsprojekt tillsammans med ännu fler engagerade partners. Bland annat har viktiga aktörer inom fastighets- och stadsutveckling anslutit, vilket är betydelsefullt, säger Lina Olsson, som projektlett DenCity sedan starten 2015. 

Projektet kommer att löpa över två år med en budget på 30 miljoner kronor. Finansiering sker av Vinnova inom området ”Utmaningsdriven innovation” samt ingående partners.

- DenCity har en mycket stark och bred aktörskonstellation som utifrån ett tydligt systemperspektiv angriper hur transporter kan samordnas och effektiviseras i den täta staden. Vinnova bedömer att projektet har stor potential att bidra med lösningar som driver transport- och stadsplanering i en långsiktigt hållbar och klimatsmart riktning, i linje med målsättningarna i Agenda 2030, säger Gustav Malm, handläggare på Vinnova.

Projektet kommer konkret att leverera 

• En påbörjad implementering av fem kompletterande koncept: 
"mobility broker” (mobilitet som en del av hyran), transport och leveranstjänster, stadsdelsnära samlastning, elektrifierade gods- och avfallstransporter samt gods- och avfallstransporter på urbana vattenvägar 
• Validerade arbetssätt för integrering av transportfrågor i stadsplanering
• Riktlinjer för implementering och uppväxling av utvecklade lösningar

Brett partnerskap

Projektet har en mångfacetterad inriktning och leveranserna kommer kunna realiseras tack vare aktivt engagemang från ett flertal olika branscher:

DenCity utvecklar innovativa lösningar för hållbar person- och godsmobilitet i täta stadsdelar, med höga krav på attraktivitet, tillgänglighet och hållbarhet. DenCity startade 2015 och fas 2 av projektet avslutades i augusti 2018. Inför steg 3 består samverkansprojektet av 26 partners och leds av CLOSER.

Projektet knyter an till Agenda 2030, för förändring mot ett hållbart samhälle, och specifikt nummer 11 av de Globala målen - Hållbara städer och samhällen.

Läs mer:
Globala målen >
DenCity steg 2 - resultat >
CLOSER >
Vinnova - Utmaningsdriven Innovation >

Medier & demokrati-projektet Beta Borås lockade fullt hus under årets NxtMedia Conference i Trondheim. Konferensens huvudteman var just lokala mediers samhällsroll, hur fake news-diskussionen ökar efterfrågan på tillförlitlig journalistik och hur AI och automation växer i betydelse.

15 november arrangerades sjätte upplagan av NxtMedia Conference. Konferensen är en mötesplats för teknikdriven medieutveckling och deltagare är främst mediechefer, forskare och specialister inom medieteknologi. I år deltog fler representanter från Sverige än tidigare.

Det lokaljournalistiska spåret fokuserade på lokala mediers betydelse för samhället och hur medieinnovation kan stimuleras. En av spårets bärande programpunkter var forsknings- och innovationsprojektet Beta Borås på Borås Tidning där en självständig testredaktion under 2018 experimentellt testat och utvecklat lokal samhällsjournalistik för 25-35 åringar. Seminariet leddes av Martin Holmberg från Medier & demokrati och i centrum för samtalet stod Frida Dam Bergstedt, redaktör för Beta Borås, och Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning.

– Jätteroligt att salen var i det närmaste helt fullsatt, säger Martin Holmberg.

Norska mediesajten Medier 24 rapporterade om projektet efter programpunkten

Konferensens keynote speaker var medieanalytikern Juan Señor från Spanien. Hans huvudbudskap – bara journalistik kan rädda journalistiken. Juan Señors bedömning är att i det snabbt föränderliga medielandskapet – där seriöst, oseriöst, sant och falskt blandas i en svåröverblickbar kontext – kommer efterfrågan på tillförlitigt innehåll och trovärdig journalistik att öka.

Den teknologiinspirerade delen av NxtMedia Conference präglades av seminarier om innovation kopplad till heta områden som articifiell intelligens (AI), smarta röstassistenter och blockchainteknologin. 

NxtMedia 
Ett norskt utvecklingsnätverk vars profil är teknologidriven medieinnovation. Central partner är NTNU, Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet. 

Vad händer om man samlar 15 erfarna manusförfattare från hela Sverige i ett rum med det gemensamma uppdraget att skapa framtidens stora komediserie? Det ville Manusfabriken utforska under sitt script lab Comedy Series Lab som arrangerades på Visual Arena 8-9 november.

Svenska producenter och kanaler letar ständigt efter nästa stora, breda komedi. Gamla strukturer utmanas och "reglerna” för vad en komediserie kan vara  har förändrats i grunden. Gränsen mellan komedi och drama har mer eller mindre suddats ut och genren har breddats rejält. Det syns kanske tydligast i streamingtjänsterna Netflix och HBO:s utbud, men även traditionella kanaler som SVT och TV4 har börjat att tänka nytt. Men hur hittar man dessa nytänkande idéer?

Samarbete ska föda starka manusidéer

Grundtanken i Manusfabriken Comedy Series Lab är att programidéer och nya författarkonstellationer ska växa fram i samarbete.  

För att lyckas med detta valdes efter en ansökningsprocess 15 manusförfattare ut till Comedy Series Lab för att i formen av en idéworkshop se hur komedin som genre kan inspireras av nya trender och tänka nytt. Många av författarna har tidigare arbetat med kända komediserier som Welcome to Sweden, Halvvägs till Himlen, Starke Man med mera.

Under Comedy Series Lab arbetade deltagarna tillsammans i workshop format för att gemensamt ta vidare de nya idéerna. 

Författarna fick tillsammans spåna fram ett antal grundkoncept som sedan bearbetades vidare i mindre grupper. Resultatet blev fem helt nya komediserie-idéer som är redo att tas vidare till produktionsbolagen.

Ett flertal av serierna som utvecklas under dagarna kommer även att pitchas vid TV Drama Vision på Göteborg Film Festival inför bolag, kanaler och publik.

- Det var mycket skratt och fin kreativ stämning. Både bra och mindre bra idéer kom fram, så som det ska vara när man arbetar i labb-form. Det krävdes ett hårt arbete och de 15 deltagarna arbetade mycket koncentrerat, berättar Niclas Ekström, ansvarig projektledare på Manusfabriken som arrangerade dagarnas script lab.

- Det var väldigt tydligt att författarna var vana att komma upp med idéer snabbt, värdera dem och genast bearbeta dem. Många uttryckte att den stora behållningen var att få arbeta tillsammans med andra begåvade manusförfattare.  

Vad är det som skapar ett framångsrikt tv-serie manus?
- Tid och trender är en viktig del av processen. Om man t ex skulle startat Solsidan nu, hade den varit lika framgångsrik? Troligtvis inte, säger Niclas Ekström.  - En serie måste anknyta till den ton och stämning som råder i samhället i övrigt för att få genomslag.

- En annan viktigt del är karaktärernas relationer. Vi jobbar främst utifrån dessa delar; arena, relationer och händelser. Under labbet bygger författarna vidare på varsitt spår kring detta.

Vad kan man stöta på för problem i den här slaget av script labs?
- Som i alla kreativa sammanhang är det viktigt att det är högt i tak. Alla medverkande är professionella och i detta kan ligga en låsning i att man har en förutbestämd bild av vad bolagen och kanalerna söker. En annan sak som är viktigt att förtydliga är upphovsrätt och ägande. Om idéerna kommer från gruppen, vem äger konceptet? Vi kände därför att det var mycket viktigt att idéerna tillhör författarna gemensamt.

Varför väljer Manusfabriken att annordna detta?
- Vårt uppdrag på Manusfabriken är att skapa fler professionella produktioner och fler uppdrag åt västsvenska manusförfattare. Genom detta samarbete kommer flera koncept tas fram och vi binder samtidigt relationen med produktionsbolag och kanaler närmare.

Deltagarna i Comedy Series Lab: Martin Larsson, Niclas Ekström (coach), Gunnar Svensén, Erik Ahrnbom (coach), Klara Zimmergren, Soni Jösrgensson, Robert Palm, Jessika Jankert, Kjersti Ugelstad, Sagah Larsson, Joakim Granberg, Bente Danielsson, Daniella Mendel-Enk, Jakob Vasell, Gunnar Eriksson (coach), Lovisa Löwhagen, Nicolas Kolovos och Nicholas Wakeham.

Läs mer om deltagarna här

Manusfabriken Comedy Series Lab sponsras av Anagram, Nexiko, Art & Bob Television, StellaNova Film, Brain Academy samt Kulturakademin i Göteborg.

Genom att utveckla en mobil testbädd för den prehospitala vårdkedjan öppnas helt nya möjligheter för forskning, tester, utveckling och innovation av nya produkter och arbetsprocesser. En fullt utrustad ambulans för simuleringar och ljud- och bildupptagning, samt en ”plug&play” IT-testmiljö är viktiga komponenter i det unika konceptet.

Tillsammans med Högskolan i Borås, Ambulansen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen, Ambulansverksamheten vid SKAS och SÄS, Medfield Diagnostics AB och GM Medical AB kommer PICTA - Prehospital ICT Arena, vid Lindholmen Science Park, driva projektet PreTest som just dragit igång efter att ha mottagit finansiering från Vinnova.

- I PreTest ska en mobil prehospital testbädd etableras, stötta och bidra till vårdens digitalisering. Vi får möjlighet till forskning samt att testa och utvärdera både ny teknik och nya vårdprocesser i en realistisk miljö. Då kan vi under kontrollerade former hantera delar som det är svårt eller omöjligt att genomföra i en kliniskt operativ verklighet, säger Johanna Bergman, projektledare på PICTA.

Västra Götalandsregionen ger projektet tillgång till en kvalificerad IT-testmiljö som skall anpassas för de prehospitala kraven. Denna gör det möjligt att testa nya IT- och e-hälsolösningar t.ex. genom att via kända och etablerade gränssnitt tillhandahålla fiktiva patientjournaler och dela information mellan lösningar. Detta gör simuleringarna realistiska men förenklar också för olika parter att testa nya lösningar samt beslutsstöd i en realistisk och standardiserad miljö.

-Det är en fantastisk möjlighet att kunna förfoga över en ”riktig” ambulans för testbädden. Den kommer också vara tillgänglig som extrafordon i den ordinarie verksamheten, vilket öppnar upp för värdefulla kliniska möjligheter där vi direkt kan gå från den simulerade miljön till verklig operativ verksamhet, berättar Bengt Arne Sjöqvist, programansvarig för PICTA.

-Det regionala prehospitala samverkansnätverk som testbädden ingår i har en samlad unik kompetens inom såväl prehospital vård och ICT, som i design, genomförande och analys inom simulerade forskningsförsök och studier. Detta skapar oerhört fina förutsättningar för projektet, avslutar Bengt Arne.

Testare i projektet kommer att vara sjukvården, näringsliv, samt forskare inom prehospital sjukvård. Flexibiliteten som mobiliteten innebär gör att testbädden blir tillgänglig oavsett var testaren finns. I projektet kommer tester därför att genomföras på olika ambulansstationer i regionen, men i planerna ligger också att testa utanför VGR.

Fakta:

• Projektets löptid: 15 nov 2018 – 30 september 2020
• Finansiering: 2,7 miljoner kr
• Parter: PICTA, Högskolan i Borås, Ambulansen SU, Västra Götalandsregionen, Ambulansen SKAS och SÄS, Medfield Diagnostics AB & GM Medical

Vill du berätta historier i VR? Då har du hittat rätt! Nu kan du skriva in dig själv i historieböckerna genom att utveckla ditt narrativa verk inom ramen för denna satsning.

Nu startar andra omgången av projektet Narrative VR Lab, ett projekt som drivs av Visual Arena där vi undersöker de narrativa möjligheterna i XR och testar nya sätt att nå ut till publiken. Deadine för din ansökan är den 27/1.

Läs mer och ansök här

I denna omgång kommer tre utvalda produktioner ges stöd att utveckla sina narrativa XR-verk. Målet är att de projekt som väljs ut ska få möjlighet att utveckla sin idé till en pilot som kan användas för att tas vidare för full produktion. Stödet består av handledning, teknik, studiotid och en mindre summa pengar och du får i projektet tillgång till Visual Arenas kunskap, erfarenhet och nätverk, samt teknikstöd för 360-graders och VR produktion.

- Det är väldigt roligt att återigen bjuda in nya deltagare till projektet, säger Gorki Glaser-Müller, projektledare på Narrative VR Lab.

- Vi hoppas på att få in en stor bredd på ansökningarna som kommer in. Vi söker verk från alla slag av ideskapare, idéer som kan komma från allt från filmare, spelutvecklare och andra tekniskt inriktade personer, till konstnärer, scenkonstnärer, författare etc. Huvudsaken är att man har en stark berättelse man vill berätta, med konstnärlig höjd där det narrativa möter tekniskt innovation.

Genom projektet Narrative VR Lab kommer Visual Arena även jobba för att öka branschens kunskap om narrative XR genom seminarier, nätverk och workshops. Projektet kommer också att följa utvecklingen för hur XR kan upplevas i grupp bla genom samarbetet med Biograf Aftontjärnan.

Detta är andra omgången som Visual Arena genomför Narrative VR Lab. I den tidigare omgången var det två verk som utvecklades, Trojanen av Meira Ahmemulic och Medusa av Sara Tirelli. Läs mer om de tidigare projekten här

Vilket spel har potential att bli nästa stora succé? Den 28 november anordnas en riktig spelfest på Lindholmen där lovande dataspelbolag visar upp sina spel, allt från redan släppta titlar till spel som är under utveckling.

- Ett ypperligt tillfälle för spelintresserade personer och investerare att testa lokalproducerade spel som kan slå igenom på marknaden, säger Magnus Ling, projektledare för The Game Incubator i Göteborg.

Det populära eventet Play My Game startades redan 2015 i Skövde av The Game Incubator, den framgångsrika inkubatorn som hjälper entreprenörer att starta dataspelsbolag i Göteborg och Skövde. Till Play My Game bjuds spelintresserade personer in tillsammans med investerare och andra utvecklare som får möjlighet att testa och snacka spel med bolagen i The Game Incubator.

- Våra team får genom Play My Game värdefull input på sina spel i ett tidigt utvecklingsskede, både av branschkollegor och potentiella konsumenter. Genom att bolagen tar till sig den feedback de får kan det spara dem både tid och pengar i utvecklingsprocessen av sina spel, säger Magnus Ling.

Under stundande Play My Game kommer ett tiotal dataspelsbolag från The Game Incubator visa upp sina spel inom en mängd olika genrer, både för PC och mobil. Med finns även representanter från The Game Incubator för att berätta om sitt nya program för entreprenörer som är nyfikna på att starta dataspelbolag.

Läs mer om eventet här

Den 23-24 november hölls ett Ideathon kring framtidens transporttjänster i Ericssons garage på Lindholmen Science Park i Göteborg.​ Bland annat användes data från ElectriCity när Chalmersstudenter som läser Hållbar utveckling och etik inom datateknik fick riktiga projekt att jobba med.

Bland Chalmersstudenterna från kursen Hållbar utveckling och etik inom datateknik, var det laget 'MOVED' som kammade hem första pris och går därmed vidare till Global Transport Hackathon i Stockholm nästa år. Där kommer de att tävla mot ideathonvinnare från andra städer under Global Public Transport Summit som arrangeras av UITP - en global branschorganisation för kollektivtrafik.

– Grundtanken är att ge studenterna riktiga fall och projekt att jobba med, som bland annat Västtrafik, ElectriCity, Ericsson, och projektet S3 står inför. De ska koppla till hållbar utveckling så att studenterna bättre förstår vilken relevans de har, och lära sig interagera med olika aktörer och ta hänsyn till kravspecifikationer från olika intressenter. Sen ska de också reflektera över hållbarhetsaspekterna av det de utvecklar, säger Frances Sprei, docent, vid Rymd-, geo- och miljövetenskap, och lärare på kursen.
 
Under dagarna tog sig studenterna an flera utmaningar kring hållbart resande.  Det handlar om allt från att skapa goda förutsättningar för fler invånare att ta sig till jobbet, fritidsaktiviteter, till att få bättre miljö med lägre bullernivåer och renare luft. 

Bland frågor som lyftes kan nämnas...

• Hur kan fler resa tillsammans? 
• Hur planerar vi staden för gemensamt resande så att fler väljer det som ett alternativ? 
• Var gör vi av alla bilar under den tid de inte används? 
• Kan vi samla in data från transporttjänster för att analysera staden på nya sätt? 

– Via UITP hålls liknande event i andra städer i världen. På så sätt kan vi knyta ihop globala utmaningar med lokala frågor så att de blir mer konkreta och möjliga att agera på, säger Håkan Burden från RISE som också undervisar Chalmersstudenterna.

 Läs mer på Chalmers

 
FAKTA:
Ideathon, 23-24 november, är ett samarbete mellan en rad organisationer som Chalmers, RISE, Ericsson, Västtrafik, Parkeringsbolaget, internationella organisationen för kollektivtrafik UITP med stöd av EU för att hitta nya lösningar på en rad utmaningar kring hållbart resande.

11 tillväxtbolag företag inom AI (artificiell intelligens) har nu valts ut för att ingå i MobilityXlabs vårperiod. Syftet är att tillsammans skapa framtidens mobilitet genom ett unikt samarbete med MobilityXlabs globala partners.

Under MobilityXlabs första år har 40 tillväxtbolag företag pitchade för de sex partnerbolagen CEVT, Ericsson, Veoneer, Volvo Cars, Volvo Group och Zenuity.  20 av dem har hittills bjudits in till gruppen. Många samarbetsprojekt befinner sig i utvecklingsfasen och några är redan klara för proof of concept-fasen. Några befinner sig dessutom redan i accelerations-/integrationsfasen, vilket är väldigt intressant för MobilityXlab i stort. 

Fokus för vårperioden 2019 ligger på tillväxtbolag som utvecklar lösningar inom mobilitet och connectivitet med hjälp av AI-plattformar. Lösningarna kan exempelvis bidra till förarstöd, smarta infrastrukturer, självkörande fordon, trafikplanering, nya affärsmodeller för mobilitet, mobilitetslösningar för delningsekonomin m.m. Efter en noggrann urvalsprocess har MobilityXlab nu nöjet att välkomna elva företag.

 – När vi hade valt ut vilka företag som skulle bjudas in insåg vi att nästa vår kan bli en fantastisk period för oss på MobilityXlab och för framtidens innovationer inom mobilitet, säger Katarina Brud, programansvarig för MobilityXlab på Lindholmen Science Park, som arbetar nära partnerföretagen. Det är faktiskt tre av våra tillväxtföretag som har bjudits in genom vårt engagemang i Nordic Future Mobility Week, ett event som Vinnova var värd för på Stanford University förra veckan, fortsätter Katarina.

– När man summerar det första året, med många projekt mellan startups och bolag och många högintressanta partnerprojekt, ser vi tydligt att de som samarbetar är vinnare, säger Didier Schreiber, Senior Vice President för innovation på CEVT och styrelseordförande för MobilityXlab.

Några av nykomlingarna kommer att nyttja möjligheten att flytta in till MobilityXlabs kontor på Lindholmen Science Park i Göteborg redan i början av januari.

– MobilityXlab ger oss möjlighet att arbeta tillsammans med de främsta bilföretagen i Sverige. Det är jättespännande att få utveckla autonom körning tillsammans, säger Harri Santamala, vd på Sensible4.

– Vi har redan sett ett stort intresse från kunder inom fordonsbranschen och det är verkligen ett spännande tillfälle för oss att fysiskt flytta närmare dessa kunder genom MobilityXlab, säger grundarna av Ainomaly, David Berglund och Karl Meinke.

Här är de företag som har valts ut:

Foretellix: Hanterar de stora utmaningarna med ”GigaScale”, att kontrollera automatiserade fordon som består av allt från miljoner till miljarder olika scenarion. GigaScale uppnås genom att kombinera beprövad automation, intelligens och återanvändning.

Sensible 4: Tillverkar system till autonoma fordon för åretruntbruk, även för hårt nordiskt vinterklimat och extrema väderförhållanden. 

Project Cosimo: Tillhandahåller AI-automation som en tjänst för företagsadministration. Maskininlärning används för att automatisera repetitiva uppgifter inom logistik, leverantörskedja, finansiering och redovisning. 

Ainomaly: Gör mjukvara säkrare med hjälp av AI. Algoritmerna i Ainomalys lösning förkortar tiden till marknaden för buggfri kod. För självkörande fordon innebär det säkrare lösningar i trafiken till en lägre kostnad.

Viscando: Hjälper trafikmyndigheter att fatta bättre beslut baserade på objektiva fakta. Viscando erbjuder automatiska system för detaljerad kunskap och hantering av trafik i smarta städer, och deras produkter och tjänster bidrar till säkrare trafik och mer hållbara städer.

Imagimob: Leder utvecklingen inom artificiell intelligens, Edge AI, vilket innebär att uppgifter och databehandling görs lokalt på små enheter.

V2X Network: Ger alla tillgång till bildata. Den första plattformen som tillhandahåller decentraliserad åtkomst till data som alstras av smarta bilar för utveckling av en eftermarknadsapplikation och en automatisk mekanism som ger incitament att bidra med data.

Univrses: Levererar teknologier och professionella tjänster till globala kunder i behov av computer vision och artificiell intelligens, främst inom autonom körning och autonoma robotar.

Från Silicon Valley har vi nöjet att bjuda in följande företag:

Algolux: Algolux möjliggör autonomt seende som ger kameror kapacitet att se tydligare och uppfatta det som inte kan fångas upp av dagens bild- och synsystem. Algolux’ AI-teknologi kan hantera det verksamhetskritiska kravet på säker och stabil uppfattningsförmåga för självkörande fordon och aktiva säkerhetssystem (ADAS).

Cognomotiv:  Tillhandahåller AI-tjänster i realtid integrerade i fordon och som distribueras via en plattform med öppen källkod (automotive-grade) till bil- och transportindustrierna för att kontrollera säkerhet, trygghet och korrekt funktion hos uppkopplade, halvautonoma och autonoma fordon under hela deras driftstid.

ZaiNar: Möjliggör världens bästa tidssynkronisering mellan nätverk vilket ger platsspårning med under en meters noggrannhet av RF-enheter såsom telefoner, bilar, mopeder, drönare och IoT i 3D utan behov av att komplettera utrustningen.

Vi välkomnar också följande bolag att stanna kvar:

Annotell:  Tillhandahåller en unik webbaserad plattform som gör det avsevärt smidigare och effektivare att skapa annoterad data av hög kvalitet för övervakad maskininlärning.

Ekkono: Gör uppkopplade saker smarta genom att bädda in avancerad maskininlärning i den uppkopplade enheten, s.k. edge computing.  

Machine Intelligence Sweden: Överför den senaste forskningen inom maskininlärning från den akademiska världen till strategiska industriella användningsområden.

Talkamatic: Skapar nästa generation av konverserande AI.

Valossa: Tillhandahåller enastående videoigenkänning och innehållsinformation som skapar nytt värde ur videor. Valossa utvecklar också en informationslösning för igenkänning av förare och passagerare som är integrerad i bilen för nästa generations körupplevelser.

Viking Analytics: Hjälper till att förutse och förhindra avbrott hos maskiner samt planera underhåll för den tunga industrin.

Läs mer om MobilityXlab

För mer information kontakta:

Katarina Brud                                         
Programansvarig MobilityXlab
+46 (0)31 764 70 29
katarina.brud@mobilityxlab.com

Didier Schreiber
CEVT
Styrelseordförande MobilityXlab
+46 (0)733 23 36 09
didier.schreiber@cevt.se

MobilityXlab är en okonventionell samarbetsplattform där stora och framväxande företag med banbrytande idéer driver innovationen framåt tillsammans. Vi ger de nya företagen möjlighet att växa genom tillfällen till strategiska samarbeten med sex globala aktörer inom mobilitet och uppkoppling. Vi brinner för transporter och vi är övertygade om att vi tillsammans tar oss närmare framtidens mobilitet och förbättrar morgondagens värld.

MobilityXlabs partners är CEVT, Ericsson, Veoneer, Volvo Cars, Volvo Group, Zenuity och Lindholmen Science Park. Initiativet stöds av Vinnova och Västra Götalandsregionen.

Under Play My Game som anordnades av The Game Incubator fylldes Visual Arena på Lindholmen Science Park av spelstudios, spelcoacher och spelintresserade för att ta del av de nya spel som är under utveckling.

“Play My Game” är ett koncept som bygger på att dataspelsutvecklare visar upp sina spel i ett tidigt skede för att få respons på spelet från andra utvecklare, spelintresserade och investerare så att spelutvecklarna ska kunna ta till sig feedbacken hem och fortsätta utveckla spelet för att spara tid och pengar.

Som inledning på Play My Game fick nio av The Game Incubators spelstudios möjlighet att presentera sig och visa upp sina spel i Visual Arenas studio. Både redan släppta titlar och spel som är under utveckling presenterades och bredden var stor med allt från konsolspel i vackra illustrationsmanér, till barnspel, frågespel och avancerade actionspel på mobil. Förutom de spelstudios som medverkade från The Game Incubator var även Yrgo på plats och berättade mer om sin utbildning “Game developer”.

- Vi är väldigt nöjda med dagen! säger Christian Riedl, projektledare på The Game Incubator i Göteborg.

- Med Play My Game-konceptet fick vi prova nya kommunikationsvägar och ett nytt format för att ställa ut spel och resultatet var positivt från alla vi stötte på. Det finns ett stort intresse kring spelutveckling på Lindholmen och det märktes på besökarna.

- Jämfört med en traditionell spelmässa så visar vi upp ofärdiga spel i olika stadier med alla dess fel och brister, detta avdramatiserar "release." Det ger utvecklarna en snabb effektiv feedbackloop kring om produkten håller eller inte och skapar en förståelse om hur viktigt det är att bygga ett bolag och inte bara ett spelprojekt.

Efter presentationerna vigdes dagen till att låta deltagarna provköra spelen och prata mer med spelbolagen bakom. En av de som deltog var Joel Karlsson från Göteborg;

- Ett jätteroligt event tycker jag. Jag är själv nyfiken på hur man gör för att starta en spelstudio och nu fick jag möjlighet att både prata med start-ups kring deras resa, och jag kunde ställa frågor till The Game Incubator om hur jag kan få hjälp av dem. Och så var det jättekul med de nya spelen såklart! 

Sunscape Studios nya spel Hyss drog många nyfikna testspelare under Play My Game

Viktigt att synas för att lyckas

Att i ett tidigt skede ta med gamers för att testa och utvärdera de nya spelen är en nyckel för att lyckas med den kommande lanseringen. Och att medverka i sådana här sammanhang ger även en stor möjlighet för bolagen att marknadsföra och på så sätt hitta investerare som är beredda på att gå in och finansiera bolagen redan under utvecklingsperioden.

- Release har ändrats så radikalt från något väldigt absolut till en iterativ process tillsammans med spelcommunityn och det finns ingen anledning att sitta och trycka på kammaren med sitt spel fram till releasedatum i rädsla för att bli kopierad. Tvärtom -  ju tidigare du kommer ut på banan och visar upp vad du har desto bättre, det är 100% större risk att ditt spel drunknar i bruset pga dålig exponering än att det kopieras, berättar Christian.

- För våra startups är det oerhört viktigt att så tidigt i utvecklingsprocessen testa sina spel, få feedback och bygga relationer till sina slutanvändare och kompetenser. Och det är viktigt att ställa ut och slipa på sitt säljarbete i skarpt läge. Det ger investerare, förläggare och andra aktörer möjlighet att på ett tidigt stadium börja se vad som är på gång och bygga relationer med bolagen och på så sätt sänker risker för alla parter, fortsätter Christian.

- Då det finns så mycket kompetent folk på Lindholmen gjordes det även en hel del rekryteringar till olika nyckelroller till bolagen.

Läs mer om The Game Incubator här

I Riksbyggens Brf Viva på Guldheden i Göteborg testas nu ett unikt system där energi från solceller på byggnadernas tak lagras i begagnade elbussbatterier från ElectriCitys Linje 55. Med hjälp av energilagret skapas flexibilitet i energianvändningen och fastigheternas effekttoppar kapas.

Energilagret bidrar också till att effektivisera det omgivande elnätet i staden. Bakom projektet står Riksbyggen, Volvo, Göteborg Energi och Johanneberg Science Park.

– Att återanvända begagnade elbussbatterier i Riksbyggens Brf Viva för att lagra solel är smått genialiskt. I Brf Viva, där inflyttningen nyligen startat, testas många nya lösningar inom hållbarhetsområdet för första gången i praktiken. Projektet med bussbatterierna visar också att energi- och fastighetsbranschen samt fordonsindustrin tillsammans kan hitta nya smarta lösningar och kan komplettera varandra på ett nytt sätt, säger Anders Johansson, biträdande marknadsområdeschef, Riksbyggen.

– Vi vet att elbussbatterier har god prestanda för andra applikationer såsom energilagring när de har använts färdigt i bussen. Exakt hur bra ska vi nu undersöka. Genom att använda batterierna som energilager får de ökad livslängd och innebär bättre utnyttjande av resurser och mindre miljöpåverkan. Inom Volvo tittar vi på olika möjligheter att återanvända bussbatterier som energilager, och Viva är ett exempel, säger Ylva Olofsson, projektkoordinator på Volvo.

– Genom att samla in data från energisystemet i Brf Viva kommer vi att kunna hjälpa till med smart styrning och optimering av energianvändningen. Det handlar om optimering utifrån bostadsrättsföreningens behov men också ur ett systemperspektiv för att stadens energianvändning ska bli mer effektiv med minskad miljöpåverkan. Tillsammans blir vi bättre, säger Helena Nordström, projektledare på Göteborg Energi.

– Smarta samarbeten mellan olika sektorer behöver vi se mer av för att få till ett hållbart samhälle och det är häftigt att Riksbyggen har en ambition som går utanför den egna organisationen. Positive Footprint Housing, som energilagret är en del av, är en forsknings- och innovationsplattform som öppnar för andra aktörer, som Volvo och Göteborg Energi, att vara med och driva gemensamma innovationsprojekt, säger Peter Selberg, forskningsstrateg på Johanneberg Science Park.

Fakta energilagret i Riksbyggens Brf Viva

• Energilagret består av 14 stycken begagnade elbussbatterier från Linje 55 av typen litiumjon
• Energin som lagras i batterierna kommer från solceller på fastigheternas tak. Batterierna kan också laddas med förnybar el från det omgivande elnätet när priset är lågt
• Energilagret används till att kapa fastigheternas effekttoppar. Den egenproducerade solelen kan användas, lagras eller säljas beroende på vilket som är mest fördelaktigt för tillfället.
• Energilagret (200 kWh) innebär att endast fyra procent av den egenproducerade solelen behöver säljas jämfört med 20 procent utan energilager
• Ett fullt energilager räcker till att ladda ungefär 4,5 elbilar (á 40 kWh), 30 elcyklar (á 0,5 kWh) och köra fem tvättmaskiner (á 1 kWh)

Läs hela pressmeddelandet hos Riksbyggen

Den nya handlingsplanen för geofencing innebär att städerna blir säkrare, luften bättre och ljudnivån lägre. Den bidrar också till bättre framkomlighet genom att trafiken kör i en lugnare och jämnare takt.

Geofencing är virtuella staket som begränsar farten inom ett bestämt område som till exempel förbi förskolor och skolor. Geofencing är ett av flera verktyg för att nå de transportpolitiska målen och skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem som ska bidra till säkerhet.

År 2017 startade regeringen ett projekt för att skapa säkrare och mer hållbara städer med hjälp av geofencing. Projektet har resulterat i en gemensam handlingsplan som Trafikverket, Stockholms stad, Göteborgs stad, Scania, Veoneer, Volvo Cars och Volvo Group tagit fram tillsammans.

De viktigaste punkterna i handlingsplanen är att:

• Etablering av ett forsknings- och innovationsprogram
• Verka för lagstiftning och regelverk som stöttar implementering av geofencing
• Utveckla organisatoriska och digitala processer samt data för geofencing-zoner
• Utveckla system, rutiner och processer för självreglerande system och styrning i smarta zoner 
• Utreda samhällsekonomisk och affärsmässig potential
• Verka för nationell- och internationell harmonisering 
• Främja och driva demonstrations- och pilotprojekt

Kort film om Geofencing

- Inom regeringsuppdraget har ett strategiskt viktigt samarbete påbörjats. Detta vill vi nu ta vidare för att initiera storskaliga pilotprojekt för att skarpt testa och på sikt implementera geofencing-teknik i utpekade zoner i urbana miljöer. Den roll CLOSER har är att fungera som en neutral facilitator för samarbetet och att driva på det gemensamma innovationsarbetet, säger Lina Olsson på CLOSER som är projektledare för regeringsuppdraget.

- Ett konkret exempel där geofencing redan används är busslinjerna 55 och 16, här i Göteborg, inom ramen för ElectriCity (som koordineras av Lindholmen Science Park). Här används geofencing för att begränsa bussarnas hastighet men även för att säkerställa att bussarna kör på elektrisk drivlina när de skall. Nu vill vi växla upp och använda geofencing för en hel zon i en stad, där väghållaren kan sätta spelreglerna och se till att fordon rör sig på människors villkor i staden. På sikt kan detta handla om smarta och dynamiska zoner där fordon med hjälp av geofencing automatiskt anpassar sig efter de regelverk och eventuella krav som finns i en viss zon, utvecklar Lina Olsson.
 

Ladda ner handlingsplanen här 

För mer information se Trafikverkets pressmeddelande 

I samarbete med Telia och Ericsson har Sveriges första 5G-nät invigts på KTH:s campusområde i Stockholm. Detta är första steget mot den rikstäckande lanseringen av nästa generations mobilnät som kommer ske år 2020. Det är en viktig satsning, både vad gäller forskning runt självkörande fordon och målsättningen att nå ett mer hållbart samhälle.

− Det är otroligt roligt att KTH är den plats i Sverige där 5G sjösätts. Vi har de bästa förutsättningarna att komma på hur 5G kan användas, och detta ger dessutom god synlighet för universitetet, säger Jan Gulliksen, vicerektor för digitalisering på KTH. 

Femte generationens mobilnät i skarpt läge kommer att ge såväl forskare som studenter något att experimentera med från dag ett, fortsätter han. Därmed kan goda idéer föddas, idéer som leder till nya forskningsframsteg. De mest spännande innovationerna har därtill traditionellt kommit från KTH:s studenter.

En av 5G-nätets stora poänger är den tydliga kopplingen till hållbar utveckling. Både när det kommer till framtidens transporter som boende.

− För KTH och Sverige är detta en viktig satsning, både vad gäller forskning runt självkörande fordon och målsättningen att nå ett mer hållbart samhälle. De snabba nätet ger möjligheter för autonoma fordon att ta plats på våra gator, men också att använda all den data om till exempel energiförbrukning som kan samlas in i våra hem. På KTH finns de här miljöerna. Live-In Lab där de boendes liv monitoreras och Integrated Transport Research Lab som jobbar med självkörande bilar. Både trafik och boende genererar väldigt mycket data, och för att kunna använda detta måste datat också kunna skickas vidare för bearbetning, säger Jan Gulliksen.

Telias vd Johan Dennelind är på plats vid invigningen och är av samma uppfattning. 5G är en förutsättning för att de globala målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås 2030. Johan håller också med Jan Gulliksen om att det inte finns någon bättre plats att lansera 5G på än just KTH som är en katalysator för digitaliseringen av det svenska samhället.

Det finns fler anledningar till att det är hög tid för 5G att på allvar rullas ut. Börje Ekholm, vd för Ericsson, berättar under invigningen att 5G ger tio gånger högre dataöverföringshastighet. I en värld där datatrafiken fördubblats under det senaste året är detta viktigt.

− Idag ser vi att 5G byggs ut i ett rasande tempo både i USA och Asien. Nästa generations mobilnät är så klart en viktig konkurrensfördel för Sverige, men också i förlängningen en lika viktig infrastruktur som landets vägar och järnvägar. 5G-nätet kommer att vara grogrund för många generationer ingenjörers innovationer, säger Börje Ekholm.

På plats vid invigningen av 5G-nätet fanns Jonas Mårtensson, universitetslektor och forskningsledare för Smart Mobility Lab på KTH. Han arbetar med självkörande fordon och säger att under de tio kommande åren kommer 5G att spela roll för utvecklingen av autonoma fordon i gruvor och andra industriella miljöer.

− 5G har en stor betydelse för att få så fullständigt information om omvärlden som möjligt för beslutsfattande system, till exempel självkörande bilar.

Ju större omvärlden och högre fordonens hastigheter blir, desto mer information kommer behövas skickas för bearbetning. Alltså kommer 5G:s betydelse att öka med tiden. Jonas Mårtensson lyfter också 5G:s låga fördröjning i datorkommunikationen (latency på engelska) som en viktig poäng, inte minst när just fordonshastigheterna blir högre.

Läs mer på KTH